Det börjar bli en vana att bege sig till Sydostasien. Tack vare Linn och Gabriel blir det en ny tur med start från Kuala Lumpur.
Jag lämnade ett gråmulet och regnigt Sverige på juldagen och mellanlandade i Amsterdam. Kabinpersonalen på långflygningen bar tomteluvar och fastän man var mitt i julhelgen så var planet fullbokat. Jag landade på KLIA kl. 8.30 svensk tid ( 15.30 malayisk tid ) och Gabriel var på flygplatsen och hämtade upp mig. Middagen intogs på en vietnamesisk restaurang och därefter tog vi en drink på Heli Lounge Bar. I Sverige skulle man aldrig få tillstånd att servera alkohol på 34:våningen utan några staket
Dagen efter gjorde vi en utflykt söder om KL och besökte ett kuperat område som delvis var skogsklätt. Här fanns en del roliga fåglar, vackra fjärilar, rikligt med ödlor, några ekorrar, trollsländor.
Ifrån dessa höjder hade vi en vacker utsikt över University of Nottingham, det universitet där Linn pluggade en MBA - utbildning.
Den vackra fjärilen heter Blue Glassy Tiger och är en av drygt 1000 arter dagfjärilar som påträffas på Malackahalvön.
Vi åt lunch på campusen och Linn visade mig sedan runt på universitetsområdet. På kvällen tände Gabriel grillen och vi njöt av tre olika sorters kött.
Det blev en kort natt för redan kl. 4.30 stod taxin utanför St Marys Residence och väntade. Den här gången flög jag från LCCT (Low Cost Carrier Terminal) och här var incheckningen mer primitiv med långa köer och mycket väntan. Man fick gissa sig till vid vilken gate planet till Siem Reap fanns. Jag flög med Air Asia och landade i ett soligt Siem Reap en timme senare. Här fick man skruva tillbaka klockan en timme. Jag hade innan resan haft kontakt med Sam Veasna, ett företag som specialiserat sig på att arrangera fågelexkursioner.
Min guide, Sophoan, en chaufför och en fyrhjulsdriven bil fanns därför på plats när jag lämnade ankomsthallen.
Eftersom jag var en timme försenad bestämde Sophoan att vi skulle åka direkt till Koh Ker. (jag fick ta med mig resväskan på utflykten) Vi åkte igenom Siem Reap och fortsatte drygt 4 mil på väg 6. Vi svängde norrut mot Beng Mealea.
Strax efter Beng Mealea intensifierades spaningen efter fågel och snart såg vi flera Crested Serpent Eagle. Snart noterade vi också vi också den betydligt ovanligare Collared Falconet.
Därefter visade sig en Shikra, en Indian Roller och en parakit ( svårbestämd i motljus ). Tack vare parakiten upptäckte vi först en hona och sedan även en hane av White-rumped Pygmy Falcon.
Färden gick vidare till Koh Ker, som är ett pyramidformat tempel från 931 e.Kr. I anslutning till templet fanns en vattenreservoar och allt var omgivet av en dipterokarp skog med mängder av fåglar.
Här såg jag Hill Myna, Vinousbreasted Myna, Green-billed Malkoha, Little Green Bee-eater,Chestnut-headed Bee-eater, Scarlet Minivet, Black-headed Oriole, Brown Shrike, Burmese Shrike, Great Slaty Woodpecker, Grey-capped Pygmy Woodpecker, Black-headed Woodpecker, Black-headed Bulbul, Ashy Minivet, Hainan Blue Flycatcher, Ashy Drongo, Green leafbird, Scarlet-breasted Flowerpecker, Chestnut Munia, Olive-backed Pipit.
Bilden visar den vackert gula Scarlet Minivet.
Efter lunch vände vi tillbaka och på vägen satt två Rufous-winged Buzzard. På hemvägen stannade vi vid Beng Mealea, som är ett tempel från 1100-talet. Det byggdes som ett hindutempel men en del utsmyckningar har buddistiska motiv.
Jag kom till mitt hotell, La Niche D Ankor Boutique Hotel kl. 18.30 efter en lång dag i Siem Reaps omgivningar.
Dagen efter ringde klockan 4.45 och jag blev 45 minuter senare upphämtad av Sophoan med chaufför. Först en bilresa på en halvtimme till Chong Kneas. Därefter en båtresa med en halvstor båt med soltak ut på Tonle Sap. En spännande sjö vars area varierar mellan 2700 och 16000 kvadratkm beroende på årstiden. Floden Tonle Sap möter Mekong i Phnom Penh och för under regnperioden ( aug - okt ) upp Mekongs överflödsvatten till sjön Tonle Sap.
Här finns ett rikt djurliv med över 300 sötvattensfiskar, ormar, krokodiler, fåglar mm.
Vi var på väg till en flytande by. Allting i byn flöt på vattnet. Kyrkan, restauranger, affärer, polishus mm
Listan över observerade fåglar från båten blev lång: Greater Coucal, Magpie Robin, Chinese Pond Heron, Javan Pond Heron, Common Kingfisher, Brown Shrike, Great Cormorant, Indian Cormorant, Little Cormorant, Oriental Darter, Olive-backed Sunbird, Yellow-vented Bulbul, Common Myna, Rock Dove, Southern Jungle Crow, White-vented Myna, Bank Swallow, Grey Heron, Openbilled Stork, Green-billed Malkoha, Blue-tailed Bee-eater, Little green Bee-eater, Pinstripped Tit-Babler, White-throated Kingfisher, Brahaminy Kite, Rofous Woodpecker, Blackheaded Ibis, Streak-eared Bulbul, Black Drongo, Ashy Drongo, Greater Racket-tailed Drongo, Grey-headed Fisheagle. Vi anlände en av de större flytande byarna i Prek Toal och gick iland för att byta till en mindre båt. Efter en dryg halvtimme fortsatte vi i den mindre båten på smala kanaler inne i fågelreservatet Prek Toal.
Vi kom efter hand fram till en plattform uppe i ett träd med bra utsikt över det stora antalet fåglar som vistades i området. Här fanns kolonier av Painted Storks, Openbilled Storks och Spotbilled Pelicans. Vi såg också några enstaka Greater,Lesser Adjutants och Blackheaded Ibis i tubkikaren.
Vi återvände till den flytande byn och åt lunch och diskuterade dagens fågelfynd. Efter lunchen gjorde vi rundtur i byn ( naturligtvis med liten båt ). En yngre flicka rodde båten. Bl a besökte vi en krokodilsump. I den här byn hade man krokodiler som "husdjur". Bilden nedan visar krokodilsumpen med min guide Sophoan till vänster.
Vi återvände sedan med den större båten tillbaka till Chong Kneas. På hemvägen fick jag fina närbilder av Green-billed Malkoha.
Jag var tillbaka i Siem Reap 18.15. Då hade det blivit mörkt så jag tog en promenad bort till Royal Garden och den koloni av Lyle´s fladdemöss som bosatt sig i några av träden.
På kvällen anslöt övriga medresenärer och vi åt middag på en italiensk restaurang.
Kommande dag skulle komma att innehålla mer kultur än natur. Vi planerade att besöka tempel i Angkor-området. En bil från hotellet tog oss först till Ta Prohm som byggdes på 1100-talet. Ca 80000 personer var knutna till detta tempel. Av dessa var ca 600 dansare.
Man kan dock göra en del ornitologiska fynd i tempelmiljön. Uppe i träden ovanför Ta Prohm satt några Red-breasted Parakeet.
Vi fortsatte resan till den mäktiga tempelruinen Bayon ssom byggdes på 1200-talet.
Vi gick upp på den högsta avsatsen man kunde nå utan bergsklättring. Sedan var det promenadavstånd till Phimeanakas, som är ett hindutempel från 900 - talet.
I närheten av Phimeanakas kryllade det av fjärilar,som t. ex Common Rose, Leopard Lacewing, Indian White Tiger m fl.
Promenade fortsatte till Terrace of Elephants och Terrace of Leper Kings. Chauffören körde oss till en lunchrestaurang. Därifrån var det gångavstånd till Angkor Wat. Vi betalde en kille att tjänstgöra både som guide och fotograf (han tog bilder med våra kameror).
Vår guide pratade oavbrutet i två timmar. Därefter var vi nog inte mottagliga för mer information utan vår hotellbil hämtade upp oss. Jag återvände till Royal Gardens för att om möjligt få lite bättre bilder på fladdermössen, som började röra på sig när det mörknade strax efter 18.
Nästa dag var det nyårsafton och vi hade beställt en hyrbil med chaufför som skulle ta oss till Phnom Penh för 150 USD. Första delen av resan ner till Kampong Thom gick fort. Chauffören navigerade skickligt mellan cyklande och gående skolbarn, tuktuks, traktorer och lastbilar. Man kunde köra om både på vänster och höger sida. Landskapet var platt och bestod av mängder av risfält. Nästan alla hus stod på pålar så man kunde ana vad regn och vattenstånd kunde ställa till med.
Efter Kampong Thom blev vägen betydligt sämre (smalare, flera gropar,grushögar mm). Jag hoppades att när vi passerade byn Sambour skulle det finnas tid att stanna för att leta efter den nyligen upptäckta endemen Campodian Tailorbird men övriga passagerare verkade märkligt ointresserade. Varför så bråttom till nyårsfirandet? Efter 6 timmar anlände vi Phnom Penh och vårt hotell Kolab Sor Phnom Penh Hotel. Så var det dags att klä upp sig och ta en tuktuk till hotell Sofitel, ett elegant ställe präglat av fransk kolonialstil. Man kunde heller inte klaga på 5-rättersmiddagen med väl valda viner. Dans vid poolen och Veuve Clicqout bjöd på just dryck.
.................................................................................................................................................................
Nästa dag hade vi planerat att besöka Phnom Tamao Wildlife Recue Center och någon hade på morgonen fått snilleblixten att boka en tuktuk som skulle ta oss dit. Jag vet inte om man då visste att det var 40 km på mycket dammiga vägar med långa bilköer.
Efter 2 timmars skumpande nådde vi parken och kunde trösta oss med att inträdesbiljetten bara kostade 5 USD. Här fanns en del godbitar att titta på som gaur, dhol och siamkrokodil men på många ställen fick man gissa sig till vad som finns i respektive hägn. Det var ont om matställen som passade en västerländsk mage så till till slut fick vi ta vad som fanns. Jag misstänker starkt att det var här mina kommande magproblem började.
Dhol
Vägen hem till hotellet var ännu längre (tog ännu längre tid) och det var ett uttröttat och dammigt sällskap som återvände till Phnom Penh. Middag på kmeer-restaurang.
Efter en natt med dålig sömn pga feber skulle vi nästa dag med bil ta oss till Ban Lung, en sträcka på 600 km. Vår chaufför hämtade upp oss kl. 8. Vi följde Mekongfloden upp till Kratie där vi åt lunch. Landskapet var inte speciellt upphetsande. Det var platt med enstaka träd (mest sugarpalms) och massor av risfält. Efter Kratie blev jag tröttare och tröttare och sov större delen av resan. Vi anlände Ban Lung klockan 18.50 och checkade in på Terre Rouge Hotel. Min mage var "out of order" så jag hoppade över middagen och gick till sängs direkt.
Jag hade på känn vad som väntade nästa dag.
Nästa morgon började med att pröva ut mountainbikes för kommande strapatser. Cyklarna lastades på en kärra och vi drog iväg i en terrängbil till byn Kachon 35 km norr om Ban Lung. Sen åkte vi i två mindre båtar till en Laos-by som låg 30 minuter bort.
Egentligen vet jag inte om det var en forskningsstation för vi fick aldrig träffa någon forskare. Vi fick tigga oss till en em-exkursion och guiden pekade ibland på en pippi och beskrev den som bird. Efter middagen kl. 18.30 var det dags för en kvällstur med två guider. Under de två timmarna vi var ute fick vi se en spindel och en svamp. Det här var verkligen en besvikelse. När vi kom tillbaka till stationen var våra hängmattor uppspända så det var bara att krypa i säng.
Jag somnade vid 22-tiden men vaknade en timma senare när jag ramlat ut hängmattan och låg på marken. Kände att det gjorde ont i några tår och förstod att jag landat hos några myror som bet mig. Sen lärde jag mig att hitta en bekväm hängmatteställning och sov gott när guiderna växte oss kl. 3.45.
Det var en timmes promenad bort till gibbonernas område och vi kunde under vandringen beskåda en gnistrande stjärnhimmel. Vi var på plats kl. 5 och väntade på soluppgången. Det började ljusna kl. 6 och först hörde vi en del fåglar komma igång. Efter en kort stund hörde vi de första gibbon-lätena och vi hade minst två grupper i olika riktningar. En av grupperna hördes lite högre och nu följde en språngmarsch på ca 1 km.
Grupperna signalerar till varandra tidigt på morgonen och tystnar när de efter en stund hittat lämpligt träd för frukost. Då är de svårare att spåra. Vi fann vår gibbon-grupp, som bestod av 2 hanar och 3 honor.
Hanarna hos den gulkindade bibbonen är svarta med gula kinder medan honorna har gulgrå päls. Det här är en art man har dåliga kunskaper om eftersom de lever isolerat i skogar i nordöstra Kambodia och västra Vietnam.
Tyvärr satt de fem aporna rätt högt upp i trädet vilket gjorde att bilderna blev sådär. Vi följde dem under två timmar och de åt en lång frukost.
Vi passade på att ta ett dopp i hotellpoolen innan vår hyrbil hämtade upp oss för färd söderut. Jag bredde ut mig på tre säten och sov långa stunder på vägen ner till Kratie där vi övenattade på hotell Le Cheu. Jag hade vid det här laget tappet aptiten och det enda jag kunde få i mig var några skedar ris.
...........................................................................................................................................................
Nästa morgon sade jag adjö till övriga sällskapet som fortsatte söderut till Phnom Penh. Själv skulle jag stanna i Kratie ytterligare ett dygn. När jag under tidigare resa vid Kinabatangan på Borneo hörde talas om Irrawaddy-delfinen hamnade den på önskelistan över djur som bör ses och nu fanns det ett utmärkt tillfälle att få möta denna flodlevande delfin i Kampi strax norr om Kratie.
Jag beställde en tuktuk, som på 35 minuter tog mig till Kampi. Där steg jag ombord på en mindre båt för att komma ut på Mekongfloden.
Vinden var obefintlig så det kändes fruktansvärt hett ute på vattnet. Efter en timme ville kaptenen återvända men jag lovade att betala extra om han ställde upp en stund till. På så sätt fick jag också tillfälle att se den endemiska Mekong-ärlan. Jag kom dock inte tillräckligt nära för att få någon bild på pippin.
Efterhand blev kaptenen allt mer hungrig och jag kände mig trött av värmen och den bråkiga magen så vi återvände till land.Jag betalade båtturen (14USD) och släpade mig utmattad uppför trappan där min tuktuk väntade. Tillbaka till Kratie, där jag köpte och skrev några vykort och fixade en hyrbil med chaufför som skulle ta mig till Phnom Penh nästföljande dag.Klockan 14 slocknade jag och sov sedan i 15 timmar. Släpade mig ibland ur sängen för att dricka te och resorb.
Jag kände mig något piggare och efter en lättare frukost hoppade jag in i hyrbilen, en till åren kommen Toyota Camry men den hade i alla fall AC. Efter 2,5 timme stannade vi vid vägkanten och jag misstänkte att det var dags för toapaus. Jag blev dock förvånad när min resväska lyftes ur bilen. Tänkte han slänga av mig här ute på kambodjanska landsbygden? Snart kom en ny, gammal bil och en ny chaufför lyfte in resväskan för fortsatt färd till Phnom Penh. Den första chauffören hade hygglade engelskakunskaper men den andra kundre bara frasen "road no good". Han hade också ovanan att prata i mobiltelefon ( 2 st). Oftast använde han en i sänder. De få minuter han inte pratade i telefon ägnade han ät att försöka ställa in rätt kanal på bilradion. Vi kom i alla fall fram till Phnom Penh International Airport och jag kom med planet till Kuala Lumpur.
Från början hade jag tänkt en liten tur till Frasers Hill men fick ändra lite på planerna och de närmaste dagarna i KL fick jag ägna till att försöka komma i transporterbart skick för långflyget hem. Det gick ingen nöd på mig vid poolen.
Samtliga bilder har jag tagit själv med min Nikon D80, Nikon D90, teleobjektiv Nikon 70 - 300 mm, zoomobjektiv Nikon 24 - 70 mm.
1 kommentarer
Linn
06 Jan 2016 08:23
Så här i efterhand förstår jag inte hur du klarade av gibbon-turen när du var så dålig. Jag som var fullt frisk tyckte ju den var jobbig...
Kommentera