Jag flög med Air France via Paris och fick på nästa flygtur pröva en Airbus A-380 som tog mig till Johannesburg. Daniella och Martin mötte mig på flygplatsen och eftersom de ännu inte fått sitt hus inflyttningsklart bodde vi på Radison Hotel.
Nästa dag gjorde vi en utflykt till Old Kromdraai Gold Mine 40 minuters bilresa från Johannesburg.Detta är en av de äldsta guldgruvorna i trakten och den startade 1881.
Vår entusiastiske guide berättade både om gruvbrytning, geologi och faunan i gruvorna.
Vi fortsatte därefter till en av flera lejonparker utanför Johannesburg. Lejonungarna här var mellan 4 - 6 månader gamla men fortfarande väldigt lekfulla.
Nästa dag lämnade vi Johannesburg tidigt för bilfärd till Kruger national Park. Det var en resa på ca 5 timmar. Vi åkte in i parken vid Crodile Bridge Gate och strax efter gaten hade vi vårtsvin, giraff, gnu, impala, markattor, flodhästar mm. Vi hade också en sydlig gulnäbbstoko på nära avstånd.
och en tofsfrankolin (crested francoline).
Det var drygt 4 mil från gaten till vår inkvartering på Lower Sabie och vi kom fram till lodgen 16.30. Vi fick då informationen att solnedgångsturen startar redan 17.00 så nu gällde en snabb ompackning.
Chauffören hette Marthy och han var både duktig chaufför och kunnig guide.
Vi såg mycket under de tre timmarna färden varade men en höjdpunkt var spetsnoshörning. En akut hotad noshörning som äter buskar och håller huvudet högre än sin släktning trubbnoshörning som betar gräs på marken. En annan godbit var en fläckuv ( spotted eagle-owl ) som satt i ett träd och mumsade på en orm.
En grupp lejon, flodhästar, krokodiler, gulnäbbad stork, bateleurörn, vildkatter och civett fanns också med på obslistan. Sista halvtimmen blev det lite kyligt på flaket så det var skönt att vara tillbaka i Lower Sabie kl. 20 och en efterlängtad middagsbuffe.
Nästa dag ringde väckarklockan 03.25. Kvart i 4 startade morgonturen med samma guide som gårdagskvällen. Vi mjukade upp oss med en lejonhanne. Därefter följde fläckig hyena, vattenbuffel, gnu, elefanter, stenbok, rörbock, trubbnoshörning, spår av piggsvin och geopard plus en lång fågellista med bl a Tawny Eagle, Burchells coucal, Lilac-breasted Roller.
Vi åt frukost kl 7 på hotellaltanen och fick sällskap av hungriga Glossy Starling och Black-capped Bulbul.
Efter frukost gjorde vi en tur med egen bil. Vi stannade till i Skukuza och tog en dricka. Plötsligt ropar någon bredvid leopard och vi noterar en fläckig "katt" som vilar sig under ett träd ca 100 meter bort.
Vi fortsatte mot Pretoriuskop där vi åt lunch och tog en tupplur i vår bungalow. Kl 17 var det dags för kvällsturen och denna gången var vi bara 5 personer så vi åkte i en mindre bil. Chauffören hette Duncan
På den här turen såg vi leopardsköldpadda, fläckig hyena, sjakal, mängder av trubbnoshörningar, rörbock, vårtsvin, gnu, vattenbock, duiker, stenbok.
Fågellista: Soouthern Yellow-billed Hornbill, Red-crested Korhan, Red-chested Cuckoo, Burchells Coucal
Livet här är hårt. Efter kvällsturen är det tid för middag och i regel är man inte i säng förrän 22 - 22.30. Att sedan höra väckarklockan ringa 3.15 är ingen höjdare men den svala morgonluften och förväntningarna inför nya spännande möten väcker en till liv.
Strax före 4 startade morgonturen och denna gången var vi de enda deltagarna så vi hade ett helt lastbilsflak till vårt förfogande. Vi hjälpte även Duncan genom att sköta lamporna riktade ut i bushen. Vi började med en del olika antiloper, en grupp noshörningar, Southern White-faced Scops-Owl, Martial Eagle. När Duncan skulle starta bilen efter en fin obs av noshörningar var motorn död. Där satt vi ute i mörkret och kände oss rätt hjälplösa. Efter en stund kom en bil och bogserade igång vår lastbil.
Vi såg ännu fler trubbnoshörningar, badande elefanter, Bronze-winged Courser, Red-crested Korhan, Black-crowned Tchagra, Fork-tailed Drongo, Glossy Starling mm.
Vi hamnade mitt i en större buffelhjord.
Vi kunde också följa en grupp lejonhonor som var ute på jakt.
Mycket av de vi såg på denna tur var trevliga repriser men arter som kudu, dvärgmangust ( Afrikas minsta rovdäggdjur), Black-bellied Bustard var nya.
Vi hade också glädjen att på mycket nära håll följa en leopard i mörkret.
Nöjda återvände vi till Skukuza och firade med en god middag. När vi skulle gå hem till vår bungalow från restaurangen gick vi lite fel men till vår stora glädje satt det en tjocksvansad galago i närmaste träd. Det är en av Afrikas minsta primater och rätt svår att få syn på eftersom den inte är aktiv på dagen. Man hör den oftare än man ser den och den har ett babyliknande läte. Därav det engelska namnet bushbaby.
Vi såg faktiskt ytterligare en galago i ett träd 50 m längre bort. Vilken dag det hade varit !
...........................................................................................................................................................
När vi vaknade på morgonen gick en stor nilvaran förbi vår bungalow.
Efter några fantastiska dagar i Kruger återvände vi med bil tillbaka till Johannesburg. Vi råkade in i några åskväder och blev kraftigt försenade men på eftermiddagen fick man se det hus som skulle bli Martins och Daniellas hem under tiden i Sydafrika.
I trädgården fanns rikligt med träd, buskar och örter som lockade många fåglar. Som ett exempel kan nämnas Pin-tailed Whydah. Hannen är ca 12- 13 cm lång med en 20 cm lång stjärt.
Dagen efter anlände Julia till Kapstaden och vi mjukade upp oss med en tur upp på Taffelberget. Vi tog linbanan upp men promenerade ner på egna ben. Ganska nära Upper Cable Station var det gott om klippgrävlingar.
Floran är mycket speciell med fynbos, en buskvegetation som kännetecknas av vinterregn och sommartorka. De ca 9000 växtarterna gör den till en av de platser i världen som innehåller störst biologisk mångfald.
En av otaliga växter man finner på Taffelberget är Edmondia sesamoides.
Dagen därpå blev en dag i Stellenbosch-området där vi besökte två vinhus. Först var vi på Graham Beck som är rätt välkända i Sverige. Här kändes vinerna mer fabriksgjorda. Vi provsmakade 11 olika typer av viner från mousserande till deservin. Därifrån fortsatte till en vintillverkare med lite mer småskalig produktion, Boschendal och provade ytterligare ett antal viner. Sen klarade inte våra hjärnor att hålla isär fler dofter och smaker så det var dags för lunch.
Daniella hittade en trevlig lunchrestaurang i Franschhoek vid namn Reubens. Resan fortsatte till en mycket känd fågellokal, Sir Lowrys Pass. Jag hade hoppats på en klippspringare men den får vänta till nästa års resa.Man behövde egentligen ett tillstånd för att få vistas här så efter några proteor och en stråsångare återvände vi till Kapstaden.
Nästa dag tillbringade jag på egen hand i Kirstenboschs botaniska trädgård. Dels ville jag lära mig lite om fynbos-växter men det här var också en plats som lockade många spännande fåglar.
Här fanns Lemon Dove, African Olive Pigeon, Sombre Greenbul, Cape Batis, Cape Sugarbird och Orange-breasted Sunbird.
Under eftermiddagen mulnade det alltmer och snart föll ett kraftigt regn. Så det var bara att ringa min egen "taxi".
Nästföljande dag åkte vi söderut ner mot Godahoppsudden. Vi stannade i Boulders Beach för att träffa de enda pingvinerna som finns på afrikanska fastlandet. På svenska heter den sydafrikansk pingvin eller glasögonpingvin. Det finns tyvärr inte så många kvar i världen så den anses av IUCN som starkt hotad.
Här såg vi också fyra olika skarvar nämligen kapskarv, vitbröstad skarv, kronskarv och vitgumpad skarv.
Fick du någon bra bild av strutsen ?
Vi stannade en stund vid stranden i Kommetjie. Här fanns rikligt med sjöfågel och jag fick några hyfsade bilder på African Black Oystercatcher, en helsvart strandskata med begränsad utbredning.
På hemvägen passerade vi Chapmans Peak och såg de tolv apostlarna.
..................................................................................................................................................................
Nästa dag åkte vi norrut på väg R 27. Efter cirka 10 mil svängde vi in på en mindre väg mot West Coast National Park. Vi hade gott om rovfåglar på vägen t ex Southern Pale Chanting Goshawk, Yellow-billed Kite och Black Harrier.Jag fotade mindre flamingo.
Det fanns många spännande fynbosväxter att fotografera så jag låg och kröp i den lågväxta vegetationen för att få bra bilder. När jag kom tillbaka till bilen låg det en överkörd puffadder på vägen. Man glömmer lätt att det lurar dödligt giftiga arter i bushen.
Vi hittade en liten sköldpadda, Chersina angulata vid kanten av vägen. Den hade en otroligt vacker teckning på skölden.
Även här letade vi kapzebror men med magert resultat. En annan dröm hade varit att få syn på Heavisides delfin som finns i vattnet utanför denna nationalpark. Vattnet på den västra sidan Western Cape är betydligt kallare pga Benguelaströmmen. Här trivs den här delfinarten.
En 2 meter lång mole snake ringlade över vägen och Daniella höll nästan på att köra av vägen.
Vi kom tillbaka till Kapstaden på eftermiddagen och till kvällen hade Daniella bokat bord på restaurang La Colombe i Constantia Ursit. Vi åt en underbar 7 - rätters avsmakningsmeny.
Nästa morgon ringde väckarklockan 6.00. Denna gång åkte vi österut från Kapstaden och efter några timmars bilresa anlände vi den lilla byn Gaansbei. Firman som arrangerade valturer hette Dyer Island Cruises och efter en sjösjuketablett var det dags att starta fm-turen kl. 10. En traktor sköt ner båten i vattnet och vi fortsatte i farvatten öster om Gaansbai.
Det dröjde inte länge förrän vi såg vår första sydkapare, en val som var ca 15 m lång. Sedan såg vi ytterligare en på lite närmare avstånd. Vi hade många fina möten inte minst med två vuxna djur och en kalv. Kalven var lekfull och breachade flera gånger ca 20 m från båten.
Den simmade sedan in mot båten och knuffade lite på den. De vuxna valarna höll sig en bit bort. Båten fortsatte till den stora kolonien av pälssalar. Har man tur kan man finna en och annan vithaj i närheten. Här finns mycket mat för en hungrig haj.
På vägen tillbaka hade vi en ganska stötig färd eftersom vågorna kom rakt emot oss. Vi kom tillbaka till Gaansbei kl. 12.05 och jag hade 20 minuter på mig att klämma en kopp kaffe och en macka innan em-turen startade. Nu var förmiddagens valar försvunna på de platser vi tidigare sett dem så vi fick åka längre österut. Efter en stund såg vi en sydkapare som utförde lob-tailing dvs stack stjärtfenan rakt upp ur vattnet upprepade gånger. I området fanns fem sydkapare som vi följde under en dryg halvtimme.
Den här bjässen simmade alldeles intill båten och var faktiskt längre än båten.( maxlängd 18 m) Sydkaparna håller under delar av året till norr om Antarktis där de har gott om mat. Under hösten( augusti ) flyttar de norrut till platser öster om Godahoppsudden. Där parar de sig och året efter föder de sina ungar här.
Vid 15-tiden var vi tillbaka i hamnen. Som väl var körde Daniella bilen hem till Kapstaden. Jag somnade efter 10 minuter och vaknade inte förrän vi var tillbaka på hotellet. Köpte lite hämtmat men var fortfarande påverkad av sjösjuketabletten så jag somnade omedelbart efter middagen.
Sista dagen i Kapstaden åkte vi söderut till Groot Constantia, en av Sydafrikas äldsta vingårdar grundad 1685. Där åt vi lunch och provade några av gårdens vita viner. Jag åt några traditionella sydafrikanska rätter. Det här är ett land med mycket god mat och goda drycker.
3 km från vingården låg Constantia Greenbelts, en känd fågellokal. Jag såg citronduva, kapsiska, kapbatis, olivduva men arten jag letade lite extra efter, knysnasångaren, gömde sig i de täta buskagen.
......................................................................................................................................................................
Julia flög hem till Stockholm medan Daniella och jag fortsatte med flyg till Johannesburg. Vi åt middag med Martin i den trevliga trädgården. Klockan 23 försvann elen så man fick hitta till sängen med hjälp av ficklampa.
........................................................................................................................................................................
När jag vaknade på morgonen var det fortfarande elavbrott så vi kunde ej öppna husets eldrivna grindar. Men som väl var kom strömmen tillbaka och vi kunde göra en utflykt till en lejonpark jag ej besökt tidigare. Här fanns lejonungar som bara var 7 veckor gamla men jag fick också träffa två lejon som var nio månader gamla. De växer fort på några månader.
Att katter kan spinna är ju bekant men att en gepard spinner så högljutt när man klappar den hade jag ingen aning om.
Här kunde man gå länge men tyvärr var det min sista dag i Sydafrika för den här gången så vi åkte tillbaka till huset i Johannesburg. Jag tog ett dopp i poolen, packade och blev skjutsad till flygplatsen.
20.55 lyfte jag från JNB efter 14 underbara dagar i Sydafrika.
Samtliga bilder har jag själv tagit med min Nikon D80, teleobjektiv Nikon 70 - 300 och Nikon zoomobjektiv 24 - 70 mm.
